Mest om män

När jag var gravid (för ett bra tag sen) var jag med i en snacklista på föräldranätet, som så många andra. Vi pratade om allt och ingenting i nio månader och de flesta av oss fortsatte på samma lista när barnen var födda. Då när vi diskuterat graviditet, förlossningar och ammning i sisådär tio-femtontusen inlägg kom en kille in på listan. Han presenterade sig, verkade vara en helt vanlig, trevlig kille som var mycket engagerad i sin nyfödda dotter. Men han avslutade med de legendariska orden; Jag hoppas att den här gruppen kommer att bli till stor glädje och nytta för oss alla!???!!! Vadå bli? Snacket hade funnits till i mer än tio månader och han betedde sig som om han invigde det!Karlar facsinerar mig. En stor del av min fritid går åt att studera män, framförallt deras förmåga att ta plats upphör aldrig att förvåna mig. Jag arbetade ihop med ett riktigt praktexemplar en gång i tiden. Han lade sig alltid i samtalen i fikarummet. Om vi så diskuterade knyppling eller vätebombstillverkning så skulle han alltid lägga sig i, avbryta och ge sin syn på saken. Ibland bröt han bara för att säga att det där visste han ingenting alls om och det hade aldrig intresserat honom. Jag älskar karlar, men jag förstår mig inte på dem.

Exploderande paddor

Varsel ska man ta allvarligt på; samtidigt som förberedelserna var igång för den nya påveinstallationen kom budet att tusentals paddor exploderat i en sjö i norra Hamburg. De blåser upp sig till tre gånger sin normala storlek och exploderar så att inälvorna sprids upp till en meter. http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,635875,00.htmlVarför just i Tyskland? Elementärt min käre Watson, det är nye påvens hemland. Naturens hämnd, eller vad man nu ska kalla det.Nåväl nu är det gjort och det enda förmildrande med Benedictus XVI är att han är så gammal att han mänskligt sett snart borde ge plats åt en bättre förmåga.

Rastlös

Jag får en konstig känsla i kroppen när jag inte håller på att läsa en bok. Jag menar inte att jag måste gå omkring och läsa hela tiden, men för det mesta har jag en eller ett par böcker på gång som jag går och tänker på. Den senaste veckan har jag läst ett kapitel här och en novell där och fyllt ut med veckotidningar och internet. Det är inte samma sak som att läsa en bok från första sidan till sista. Jag börjar känna mig rastlös och uttråkad. Vem vet, snart kanske jag rentav börjar läsa "Sagan om konungens återkomst"? Jag började läsa Sagan om ringen-trilogin för en massa år sedan men slutade när jag kom ett par kapitel in på sista delen. Sedan har det aldrig blivit av att jag slutfört det. Jag har sett filmerna och gillar dem skarpt, men fortfarande slutar jag läsa ett par kapitel in på sista boken. Precis som en häst som vägrar hoppa över näst sista hindret ;-)

Vita lögner, grå lögner

Vita lögner, grå lögner men aldrig svarta lögner. Jag ljuger rätt ofta för att hålla folk på gott humör. Det inte konflikträdsla utan snarare en känsla av att jag inte orkar gräla om småsaker hela tiden. Man får välja sina strider. Lustigt nog har det blivit så att jag blir som argast på dem jag tycker mest om ;-)