Ett kärleksbrev varje morgon

En författarinna, jag säger inte vem, började alltid dagen med en kopp kaffe och ett nyskrivet kärleksbrev från sin älskare. Vad är det med dagens brevbärare? Jag är ute och vittjar brevlådan varje morgon, men jag får nöja mig med lokaltidningen med sina dystra rubriker.
Posten kommer sent hos mig och jag förstår inte varför det behöver vara så. Varför kan man inte få sin post vid femtiden på morgonen, samtidigt som morgontidningen? Eller rent av två gånger om dagen: en gång på morgonen och en gång på eftermiddagen. Brevbärarna kan väl jobba i skift.
Jag älskar att få brev. När jag var tonåring hade jag ett dussin brevvänner, men tyvärr skrev de flesta så fasligt tråkiga brev att jag tröttnade ganska snabbt. Jag vill läsa tankar, ideer och tokiga infall. Inte en noggrann redogörelse över veckans göromål och inköp och vilka man pratat med och om vad. Det ska till en skicklig brevskrivare eller en skvallerhungrig hjärna för att väcka liv i en sånt stoff.
Även kärleksbrev kan vara tråkiga, tyvärr. Killar är oftast alldeles för snåriga för sitt eget bästa. Bättre att gå rakt på sak än att slösa bort snyggt brevpapper på en massa snick-snack som han tror jag ska gilla. Eller hur?